ayudame

Från igår när Domi låg och kikade på sin ljusslinga. Han låg länge och bara tittade, mitt lilla knyte 💕

Dagarna rullar på. Vi myser, tar små promenader och plockar lite i lägenheten. Det går långsamt och sävligt och jag försöker ta in allt. Det händer bara en gång. Jag vill minnas och spara allt i minnesbanken. Försöker att ta det lugnt och inte stressa för att orka. Det är svårt. Man vill räcka till överallt åt alla. Vara pigg och glad, energisk och effektiv men Domi får gå först. Han är viktigast. Allt annat är sekundärt. Livet. Så fint det kan bli ändå.