ayudame

Some Bonds Are Stronger Than Blood

Sant!!

Kategori: Gravid

(null)

Snubblade över den här på MammaSanningars Instagram. Sån igenkänningsfaktor alltså! 

Mamma och pappa

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Tänk att du och jag kan titulera oss föräldrar. Till världens finaste (nej nej jag är inte alls partisk) pojke! Är så tacksam över att vi har en så fin relation. Vi kommer fixa det här med föräldraskapet så bra vi bara kan! 

Glammigt

Kategori: Gravid

(null)

Jag har en bebis som kräks flera gånger om dagen. Det medför att jag luktar lite sur mjölk mer eller mindre hela tiden. 
Bilden är från häromdagen.. det här med att vara mammaledig är verkligen inte så glammigt som det kan verka på diverse sociala medier! 

Dagens babyoutfit

Kategori: Gravid

(null)

(null)

(null)

När faster med familj kommer på besök får man klä upp sig lite :)

Body från Newbie
Byxorna är Tradera-fynd 

Mammas ögonsten

Kategori: Gravid

(null)

(null)

(null)


min förlossningsberättelse

Kategori: Gravid

(null)
 I bilen upp 
(null)
När vattnet gått 
(null)
Fika efter förlossningen :)

Jag lovade er en förlossningsberättelse för ett bra tag sedan. Jag skrev klart den under tiden på neontalen, mer eller mindre men av någon anledning ville jag ha kvar den själv en tag. Känns som en väldigt personlig sak att dela med sig av. Det är ju faktiskt det största och vackraste jag varit med om. Samtdigt som det också var det jobbigaste, rent känslomässigt. 
 
Jag hade en del saker inplanerade torsdagen den 25:e oktoboer 2018, vecka 33 i graviditeten, och det första på dagordningen var att ta en promenad med hundarna. Eftersom jag skulle skriva på hyreskontraktet till min nya lägenhet för att få nycklarna dit samma dag tänkte jag och mamma börja flytta lite saker samma eftermiddag. Så jag tänkte svänga inom Willys för att köpa någon god lunch. Nästan framme högg det till i magen, så där så att jag var tvungen att sakta in lite och andas några gånger. Reflekterade inte så mycket över det eftersom jag haft lite som lätt mensvärk några dagar. Fortsatte gå men strax efter började det rinna längs benen. Det kändes väldigt märkligt och min första tanke var att jag kissat på mig. även om jag egentligen förstod att jag inte gjort det. Jag var ju inte ett dugg kissnödig och det kändes inte direkt som att kissa. Gick in på Willys kundtoalett för att kolla läget. Jag var ordentligt blöt nu, och det foirtsatte rinna längs benen. Gick ut till hundarna och skrev till Michael. Minns att jag inte vågade skriva att mitt vatten gått för jag var ju inte säker. Efter att ha pratat med Michael ringde jag förlossingen i Borås. Jag blev tillsagd att gå hem och ta på mig en binda för att se om det fortatte läcka. Jag skulle återkomma efter en timme. Ringde mamma och bad henne hämta mig. Hemma byter jag byxor, ser på youtube och försöker slappna av. Efter en timme ringer jag till förlossningen igen. När hon får veta att jag bytt binda igen och läckt igeom så ävevn de torra byxor jag bytt till blivit blöta. Då ber sköterskan mig att komma till förlossningen, och förbereder mig på att om det är så att det är vattnet som gått så kommer jag få stanna över eftersom jag bara är i vecka 33 (32+2). Då ringer jag Michael och ber honom komma samt att jag ringer mamma och undrar om hon kan skjutsa oss upp. 
 
När de samtalen var gjorda plcokade jag fram listan med saker att packa i BB-väskan som jag skrivit och börjar packa. Ibland är det bra att vara förberedd! Eftersom jag börjat packa inför helgens flytt får jag rota runt i flyttkartonger och påsar. Klockan 11.00 möter jag upp mina hyresvärdar för att skriva på hyreskontraketet oxh får nycklarna, Bra känsla det! Går hem och fortsätter packa. Känns bra att hålla händerna sysselsatta. Inte tänka för mycket. Men jag var inte speciellt nervös. Spänd och förväntansfull snarare. Någonting kommer hända. Men frågan är vad.
Nästan prick klockan 12.00 kommer Michael och strax efter dyker mamma upp. Vi packar in oss i bilen och åker upp till Borås, där vi på förlossningen möts av en sjuksköterska som visar in oss i ett mottagningsrum. Jag får ta på mig en av deras stora, obekväma, bindor och blir uppkopplad för att se hur bebisen mår. Det känns skönt när hon säger att bebisen mår bra och att han ligger med huvudet nedåt. 
För att konstatera vattenavgång får jag göra ett vaginalt ultraljud där det framkommer klart och tydligt att det är vattnet som gått, samt att min livmoderhalstapp är förtkortad. Därefter görs ett "vanligt" ultraljud där man kollar bebisen. 
 
Under hela tiden är de väldigt bestämda med att bebisen absolut inte kommer innan vecka 34. Det eftersom det är först då som lungorna är utvecklade. 
Vi blir inskrivna på förlossningen då de vill ha kvar mig över natten. Dels för observation men också eftersom jag ska ha kortisonsprutor. 
På kvällen får vi gå upp en våning till neonatalen där prematurfödda bebisar vårdas och säga hej. Känns bra att veta vart min son kommer när han föds. 
 
Natten till fredag börjar jag få lite ont i magen och vid sju tiden på morgonen har jag värkar/sammandragningar. Kallar på sköterskan och får göra ett vaginalt ultraljud igen, där det visar sig att livmoderhalstappen är ytterligare förkortad. Jag får kortsionspruta nummer två och får dropp som ska hämma värkarna, vilket den gör. Blir beodrad att vila resten av dagen så det gör jag. Michael och jag spelar spel, äter och sover. Men, klockan 19 på kvällen har värkarna återkommit så pass att jag blr uppkopplad för att kolla av värkarnas intensitet mm. Kommer ihåg hur vi satt och kollade på skärmen och såg hur siffrorna ökade i takt med att värkarna tilltog i styrka. Dock tyckte inte sköterskan att det visad tillräckligt så jag får ta det bad jag bett om tidigare. Under badet är värkarna så pass så att jag behöver andas igenom dem. Det känns nu. Efter badet blir jag uppkopplad igen och 20.15 är värkarna så pass intensiva att vi kallar på sköterskan igen. Hon konstaterar att jag är öppen åtta centimeter och att förlossningen är på gång. Blir genast förflyttad till en förlossningssal. 
Medan jag väntar på att öppnas ytterligare ligger jag på vänster sida med höger ben upp. Michael står framför mig. Det enda smärtstillande jag får är lustgas, finns ingen mening med att få något annat eftersom jag redan är öppen så pass mycket. 
Michael ger mig saft, röd saft, och jag drar och sliter i honom (stackarn!) under varje sammandragning. Klockan 23 får jag dropp som ska få värkarna att bli längre eftersom de är för korta föt att jag ska hinna krysta tillräckligt. Minns att jag var mindre glad över det eftersom jag inte alls ville att smärtan skulle hålla i sig under en längre stund. Inte för att någon frågade om min åsikt, hehe. Under krystarbetet lpg jag på rygg och bebisen kom, klockan 00.07 på två krystvärkar. 
Jag fick se honom, Michael fick klippa navelsträngen och sedan tog sköterskorna och läkarna från Neonatalen över i ett rum bredvid. Michael följde med dem, vilket vi hade blivit förberedda på och det kändes skönt att veta att en av oss fick vara med hela vägen. 
 
Jag minns inte att jag någon gång innan eller under förlossningen var orolig eller rädd. Jag försökte fokusera på att vara lugn, andas och litade på barnorskorna och läkarna. 
Att föda ett barn är en sjuk känlsa. Jag har aldrig förut varit spå  förundad eller fascnerad över min egen kropp och dess förmåga. Det är verkligen det häftigaste jag gjort och det mäktigaste jag upplevt. 
 
.. men mer om det, och om tiden på Neonatalen i ett annat inlägg. 
 
Tack för att Du läste.

Dagens baby-outfit

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Bland det roligare med att Dominick växer är att kläderna i storlek 50 numera sitter helt ok :) 
Dagens outfit är från Newbie. Bodyn har vi fått och byxorna fyndade jag på Tradera. Älskar snickarbyxor!! 

Fyra generationer

Kategori: Gravid

(null)

Fyra generationer. 
Mäktigt 

Svar på kommentarer

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Jag fick höra en del kommentarer när jag var gravid, och även nu när Dominick kommit som jag skulle vilja svara på;

"Oj du ser inte gravid ut?!" 
Nä. Men nu är jag det, tack så mycket. 

"Du ser väldigt pigg ut för att vara gravid"
Jag sover svindåligt. Förlåt för att det inte syns.

"Så bekvämt att föda en liten bebis!"
Tack, jag fick sy iallafall. Och jo. Det gjorde svinont! 

"Så skönt att slippa gå fulltid och slippa bli stor och tung"
Eh. Ja. Nu hade jag valt att gå fulltid framför att få en prematur-bebis. Från födseln tog det två timmar innan jag fick ha min son i mina armar för första gången och då endast en kort stund. Han fick ligga i öppen kuvös med andningshjälp och uppkopplad mot EKG. Han fick infektion, feber, gulsot och blodtransfusion. Det tog tre dagar innan jag fick ha honom hos mig dygnet runt. Vi behövde sondmata honom var tredje timme i en månad. 
Så. Jo. Hade jag fått välja hade jag hellre gått fulltid. Det är ingen konstig lyx att få en prematur. Det är snarare enbart kopplat med oro.

"Jaha du spyr inte?" 
Nä men jag mår pissilla KONSTANT 

"Du som är så liten kan väl inte ha några krämpor?"
Jo tack jag har foglossning som gör ont som fan. 


Mammas hjärta

Kategori: Gravid

(null)

Jag gör allt för Dig 
Mamma älskar dig
❤️

Amning

Kategori: Gravid

(null)
 
Det här med att amma. Jag tyckte redan innan jag blev gravid att det är en självklarhet att man ska få amma varsomhelst. Det handlar för mig i grund och botten om att ett barn behöver mat. Mat, näring för att kunna växa. Vem skulle neka ett barn att få må bra och växa. 
 
Sedan Dominick kom anser jag om möjligt ännu mer att det ska vara en självklart. Det är ju inte direkt så att min tanke är att jag ska visa brösten, jag ska mata mitt barn. Om du som vuxen är hungrig så äter du ju något. Då ska väl min bebis få äta när hungern sätter in? För mig avsexualiseras brösten när de "används" i syfte att föda ett barn. Då blir de som vilken kroppsdel som helst. 
 

Två små

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Hur söta är inte de här bilderna på Dominick och systers hund Liv? ❤️

1 månad

Kategori: Gravid

(null)

Idag blir Dominick en månad! 
Min stora lilla kille :) 

Världsprematurdagen 2018

Kategori: Gravid

(null)


Världsprematurdagen igår. 

 Önskar kanske att Dominick valt att stanna kvar någon vecka till i min mage. Det var en något jobbig start vi hade, med infektion och andningshjälp. Andningsuppehåll, gulsot och blodtransfusion. Att ha honom ständigt uppkopplad på EKG och stirra på den så fort siffrorna började gå ned och be en snabb bön om att de inte skulle falla för lågt. Hur man intalade sig själv att inte bli för glad när de ökade igen för man visste att de när som kunde sjunka farligt lågt igen. 


När bakslagen kom och man kände förtvivlan över att inte kunna hjälpa sitt eget barn. Oförmågan att räcka till. Att jag som mamma inte kunde hjälpa min son. 


De första nätterna, när han inte fick sova hos oss utan på övervaket, hur jag vaknade hela tiden och undrade var mitt barn var. Varför var han inte hos mig? Det enda jag ville var att få ha mitt barn hos mig och sorgen i att inte få ha det. 


Men vi kämpade oss igenom den tiden. Vi fick komma hem och vi har även blivit av med sonden. 

Med facit i hand så vill jag inte ha det gjort på något annat sätt. Det här är vår resa. Den är helt unik och bara vår. 

Tack älskade son för allt du lärt mig om livet, på bara tre veckor dessutom! Vart ska den här resan sluta? ❤️

Gravidfotografering

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Ytterligare två bilder från fotograferingen.
Tänk att det är min bebis som växer där i magen. Ofattbart. 
V 33 nu. Vad jag längtar efter honom! 

Gravidfotografering

Kategori: Gravid

 
en liten sneakpeak från gravidfotograferingen son skedde för en vecka sedan. Alltså i vecka 31. 
Mötte upp Cathrin Ostertun och själva fotograferingen gjorde vid lövekull camping. Blev såå nöjd med bilderna! Fick en hel drös med fina bilder men den här är en av mina favoriter :)
 

Tisdag 9 oktober 2018

Kategori: Gravid

(null)

(null)
 
Hallå! 
Tisdag, och idag gick vi in i vecka 31! Jösses vad tiden går.. Vill både stanna den och sametidigt snabba på den. Vill ju träffa min lille bebis! 

Morgonpromenad, frukost och sedan lite plugg. Jobbigt när huvudet vill mer än vad det orkar.. tur att det är ett väldigt roligt och framförallt intressant ämne. 
Eftermiddagspromenad till affären där jag glömde handla både en och fyra saker.. gravidhjärna? 
Tog en lång power nap när jag kom hem och vaknade med ett illamående som hette duga. Lovely. Pluggade lite innan kvällspromenad. Middag och sedan chill i soffan resten av kvällen. 

Nu. Sova. Förhoppningsvis. 

Magen v.29

Kategori: Gravid

(null)

(null)

(null)

När man fakriskt ser gravid och inte bara semester-fet ut :) 
Min lille knodd växer! Fantastisk känsla 🌸

My baby bump

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Jag må ha en liten mage. Det är en liten bebis där inne. Men det gör inte att jag inte längtar efter den massor, eller älskar den mindre. 
Älskade bebis! Jag längtar efter Dig! ❤️

Vecka 22

Kategori: Gravid

(null)

(null)

Idag går vi in i vecka 22! Jisses vad tiden går fort.. 

Förutom att jag fortfarande mår otroligt illa precis hela tiden och därmed också är konstant super-trött är det hur mysigt som helst! Sedan någon vecka tillbaka känner jag min lille krabat leva rövare i magen och det känns tydligare och tydligare. Så häftigt!