ayudame

okej. Så här. 

 

 

Ja, jag blev smal relativt fort efter min graviditet. Jag var ju inte heller speciellt stor, hann inte riktrigt bli det för Dominck kom sju veckor för tidigt. 

Men. Bara för att jag blivit smal efter graviditeten har det ansetts som positivt i andras ögon. Dessutom, eftersom jag faller inom normen har jag tydligen ingen rätt att komentera min egen kropp. Jag har ingen rätt att kommentera att jag inte har kläder som sitter snyggt på min nya kropp. För, jo, jag har en mammakropp. En kropp som inte alls ser likadan ut som innan graviditeten. Men jag älskar den. För den är min, och den gav mig min son. Men bara för att den är smal så hamnar jag inte automatiskt under kategorin "mammakropp". För jag fick inga bristningar. Jag har inga dirketa gravidkilon att tala om. Kommentarer som "Man ser ju inte ens att du varit gravid" svider. För då är det som att min kropp måste vara tjock/överviktig för att ha dugit till att bära barn. 

Men, bara för att jag råkar vara smal, hamnar inom idealet så får jag inte säga ifrån. Försvara min kropp. Visa den. För då triggar jag. Är ingen sund förebild för jag visar inte gravidkilon. Men jag har väl en lika bra, fantastiskt och normal kropp som vem som helst?

 

 

Vet ni. Jag fick hela min graviditet argumenetar för att jag var gravid eftersom jag var så pass liten. Vilket faktikskt var jobbigt. Jag var ju gravid. Jag var lika gravid som vem som helst. Ibland kändes det som att jag inte hade rätt till mina gravidkrämpor eftersom jag inte var så stor. Sedan kom min son för tidigt. Var det jag och min kropps fel? Var det för att jag var för liten?

att sedan efteråt behöva hävda och försvara sin kropp.. nej tack. Kan vi inte bara komma överrens om att inte kommentera varandras kroppar?