ayudame

Idag är det ett år sedan jag tog ett beslut. Ett livsavgörande sådant. Jag gjorde det för hans skull. Han på fotot. För hans framtid. Försökte göra den så trygg som möjligt. Gjorde jag rätt? Blev den om möjligt mer otrygg? Osäker? Fler frågetecken som aldrig kommer rätas ut nu? 

Jag gjorde ett val som i slutändan inte blev som jag önskade. Man kan inte styra sitt liv. Inte heller någon annans. Det lärde jag mig. Man kan säga för mycket men man kan också säga för lite. Man kan bry sig om någon utan att veta hur man kan visa det. Ingenting är en självklarhet. 

Tankar. Tårar. Saknad. Skam. Livet. Döden. Dåtid. Framtid. Smärta. Ljus och mörker.