ayudame

Jag fick höra en del kommentarer när jag var gravid, och även nu när Dominick kommit som jag skulle vilja svara på;

"Oj du ser inte gravid ut?!" 

Nä. Men nu är jag det, tack så mycket. 

"Du ser väldigt pigg ut för att vara gravid"

Jag sover svindåligt. Förlåt för att det inte syns.

"Så bekvämt att föda en liten bebis!"

Tack, jag fick sy iallafall. Och jo. Det gjorde svinont! 

"Så skönt att slippa gå fulltid och slippa bli stor och tung"

Eh. Ja. Nu hade jag valt att gå fulltid framför att få en prematur-bebis. Från födseln tog det två timmar innan jag fick ha min son i mina armar för första gången och då endast en kort stund. Han fick ligga i öppen kuvös med andningshjälp och uppkopplad mot EKG. Han fick infektion, feber, gulsot och blodtransfusion. Det tog tre dagar innan jag fick ha honom hos mig dygnet runt. Vi behövde sondmata honom var tredje timme i en månad. 

Så. Jo. Hade jag fått välja hade jag hellre gått fulltid. Det är ingen konstig lyx att få en prematur. Det är snarare enbart kopplat med oro.

"Jaha du spyr inte?" 

Nä men jag mår pissilla KONSTANT 

"Du som är så liten kan väl inte ha några krämpor?"

Jo tack jag har foglossning som gör ont som fan.